Från flera olika håll har man förespråkat att digitalisering av arkiv ska ske i mycket högre utsträckning. Allt fler arkivarier får nu som uppgift att vara ledare eller arbeta förberedande inför en digitalisering av de handlingar som finns i arkivet. Men hur går det egentligen till? Och vad är viktigt att ha med sig innan projektet slutförs?
En stark anledning till att digitalisering av arkiv sker är att det blir enklare för till exempel forskare att hitta det specifika material de eftersöker. Om en bra indexering av materialet har gjorts, kan de hitta en specifik mening omedelbart. Det här är givetvis tidseffektivt, och gör många forskares arbeten betydligt lättare.
Många anser dock att digitalisering av arkiv inte riktigt alltid har skett på rätt sätt. I många fall har hela material och serier digitaliserats, något som många menar gör det onödigt svårt för arkivets användare att hitta det som de söker. Därför har förslag kommit upp om att materialet som digitaliseras bör vara ett urval av särskilda dokument, vilka enklare kan göras lättare att söka i.
Digitalisering av arkiv kommer med många fördelar. Man skulle till och med kunna kalla det för en fråga om demokrati. När det gäller information som endast finns tillgängligt rent fysiskt, finns det olika grader av hinder för människor att ta del av den. Om det här då är information som alla ska eller bör kunna läsa, finns det all anledning att förespråka digitalisering. De hinder som finns när informationen är fysisk kan till exempel vara geografiska eller funktionella. Mer konkret kan dessa fördelar till exempel komma av digitaliseringen av landets arkiv:
Fortsätt läsa mer om digitalisering av dokument här.